Saker jag inte visste om att skaffa barn…

Bloggen, hemsidan och ungefär allt annat i livet har stått still sedan helgen den 11 oktober. Då vaknade jag, natten mellan lördag och söndag, av att vattnet gick. Därefter följde några dagars väntan med långdragna värkar och flera inbokade besök på förlossningen innan vi tillslut fick tid för igångsättning, morgonen den 13 oktober. Dagen då min son äntligen kikade ut och hela tillvaron ställdes på ända. Det har varit en omtumlande resa och nu tänkte jag dela några saker jag inte visste om att skaffa barn…

saker jag inte visste om att skaffa barn
  • Värst med förlossningen var inte den fysiska smärtan. Smärtan hanterade jag relativt väl med hjälp av lustgas och jag lyckades till och med somna till mellan värkarna. Värst tyckte jag var själva ”utdrivningsfasen” där det kändes som att ingenting hände på flera timmar, trots att jag tog i så jag höll på att sprängas. Där och då kändes det som att det aldrig skulle gå, som att det behövdes hjälp av typ sugklocka för att ungen skulle komma ut. Men han kom ut tillslut, utan sugklocka.
  • Att det skulle vara så jävla svårt att komma igång med amningen! Jag var beredd på mycket smärta men trodde ändå (lite naivt) att det skulle gå relativt fort att få igång själva mjölkproduktionen. Jag var verkligen inte införstådd med att ungen typ behövde svälta ihjäl den första tiden. I ärlighetens namn var det en sådan enorm lättnad att ge grabben ersättning så han blev mätt och nöjd! Ersättning får han fortfarande, samtidigt som jag kämpar på med amningen. Värst av allt är nog ändå den känslomässiga biten. Jag blir så BRUTALT ledsen när det kommer till amning och kan börja gråta av att bara prata om det. Jag vill ju så gärna att det ska funka! Hur mycket ska man pressa sig själv och när fan börjar det att fungera problemfritt egentligen?
saker jag inte visste om att skaffa barn
Att jag aldrig kan se mig mätt på denna godbit, det var jag lite beredd på i alla fall.

fler saker jag inte visste om att skaffa barn…

  • Att det är så jävla svårt att få saker gjort. Jag lagar inte mat, tvättar inte, städar inte, jobbar inte med företaget och tar mig inte iväg någonstans. Jag får ångest av att bara sitta still inomhus men vill inte göra någonting annat heller. Däremot känner jag ett jättebehov av frisk luft och behöver verkligen ta mig ut på promenader för att inte gå sönder känslomässigt.
  • Att man drabbades av ”baby blues”. Ett jävla skitfenomen. Jag förstår verkligen inte det evolutionära syftet med att det ska vara så nära till gråt hela tiden?! Jag blir ledsen för ingenting, går runt och känner mig konstant deppig – samtidigt som jag är lyckligast i världen. Helt sjukt.
  • Att bajs kunde göra mig så lycklig. Jag lovar att det är sann glädje när en bebis som blivit hård i magen tillslut bajsar! Här hemma jublar vi numera varje gång det är dags att byta bajsblöja.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

%d bloggare gillar detta: