Att strunta i det jag drömmer om?

Hur har jag hindrat mig själv från att uppnå olika mål och drömmar? Jo, oftast genom att hitta på en massa ursäkter. Ibland är jag inte ens medveten om att det är dessa ursäkter som hindrar mig. Känslan som säger att jag borde låta bli är ju äkta! Hela min kropp nickar ju och håller med om att det allra skönaste är att strunta i det jag drömmer om. För ska jag ge mig på att uppnå en dröm så krävs det att jag gör någonting nytt eller annorlunda och det känns ju jobbigt! Nej, bekvämast är att bara fortsätta som innan och drömma vidare. Drömmen är ju alltid härlig och skön, i verkligheten finns alltid en liten risk att situationen kan försämras eller inte leva upp till förväntningarna och det vågar jag inte riskera. Jag är ju trots allt ganska nöjd med situationen så jag struntar i att…

Drömmen om motorcykelkortet

De senaste åren har jag aktivt jobbat med att ta kontrollen över min rädsla/lathet/ursäktandet för att börja uppnå flera mål och drömmar. Ett av målen som skjutits på i flera år är motorcykelkortet. Mina ursäkter till det? Oändligt många. ”Det kostar för mycket pengar. Det är inte läge just nu. Jag kanske inte ens klarar det, jag har ju knappt kört moppe! Vem ska jag åka med? Övningsköra med? Jag kan ju ingenting om motorcyklar? Jag gör det nästa år! Eller kanske när jag fyller 30?” osv osv.

Vad som fick mig att tillslut ta tag i målet? 30-årskrisen skulle jag tro. Och faktumet att min 8 år yngre bror tog MC-kort. Då jävlar! Kan han så kan jag också. Sagt och gjort. Det kostade pengar och det tog flera månader längre än jag någonsin kunnat ana. Körskolan svek och gav inte möjlighet till körtider, jag failade första uppkörningen och tvivlade många gånger. MEN, sommaren 2018, när temperaturen låg på runda 32 grader så gott som hela sommaren, DÅ fixade jag MC-kortet, med svetten rinnandes över precis hela kroppen. Känslan? Magisk! Sen blev det dags att byta bromsbelägg på min nyinköpta motorcykel… ”Men jag kan ju ingenting?!” Jo, jag kunde fan byta bromsbelägg när jag väl vågade prova.

Att strunta i det jag drömmer om?
Bild från när jag tillslut tog tjuren vid hornen och bytte bromsbeläggen på hojen – själv! Jag klarade det galant och bromsarna fyllde sin funktion även efter att jag varit där och grejat. Nu är motorcykeln utbytt mot barnvagn och jag kanske aldrig mer kommer köra hoj, men det spelar ingen roll. Jag uppnådde målet om att ta hojkort och bevisade för mig själv att jag kan!

Att strunta i det jag drömmer om?

Nej, det känns inte längre som ett alternativ att strunta i mina drömmar och mål, små som stora. Även om ursäkterna alltid är det första som tar över min kropp när någonting nytt ska göras. Jag vill inte fortsätta låta ursäkter hindra mig från att göra nya saker jag egentligen inte har en aning om hur man gör. För att utmana mig själv och komma någonstans krävs att jag verkligen anstränger mig för att uppmärksamma vilka ursäkter ens är. ”Jag är trött. Kan inte. Orkar inte. Resultatet kommer inte bli bra. Vem tror jag att jag är?” Alla dessa hindrande tankar behöver jag sätta fingret på, tänka om, trotsa och bara göra. Även om jag känner mig osäker och rädd innan! Det KAN ju faktiskt bli bättre än förväntat, om jag bara vågar prova! Och det är trots allt utanför komfortzonen som vi växer.

Har du funderat på vad som hindrar dig från dina mål? Har du några hindrande tankar? Kanske har du någon strategi för att trotsa dina hindrande tankar – dela gärna med dig!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: